Thylin om två otippade topplag

Thylin tycker till

För ett par veckor sedan ställde jag följande fråga: Är det dags att fullständigt omvärdera Hammarby?
Nu är det dags att ställa samma fråga om Örebro och på söndag möts de, Allsvenskans två otippade topplag.

Jeppe Andersens Hammarby och Kennedy Igboananikes Örebro har öppnat starkt

Att AIK har en nolla i förlustkolumnen är ingen sensation, men Hammarby och Örebro?

Nahir Besaras kommentar i Sportbladet var intressant:
- De är sjukt bra, sedan omgång ett har jag sagt att Hammarby förmodligen vinner SM-guld. Topp tre i alla fall.
- De har två spelare på varje position som är sjukt bra, så jag tycker att de har fått oförtjänt lite press på sig faktiskt. Det är ett så pass bra lag, har bra publik och bra tränare. De har hela paketet, de och AIK.

Sjukt eller inte, faktum är att Hammarby leder serien – och att Örebro inte är mycket sämre.

Vem trodde, före säsongen, att söndagens match på Behrn Arena skulle vara ett toppmöte?

Örebro har nu gjort nio mål på de tre senaste matcherna – Östersund 2-0, Dalkurd 3-2, Sirius 4-2 – och spelade dessförinnan oavgjort mot både IFK Norrköping och AIK.

Vi har bara avverkat en fjärdedel, knappt, av säsongen, men för närvarande finns det inget som tyder på att Axel Kjälls lag ska motsvara förväntningarna, alltså att tillhöra bottengängen.

I Hammarby finns det bara en Kennedy, nämligen Bakircioglü. I Örebro har Kennedy efternamnet Igboananike, tvåmålsskytt mot såväl Dalkurd som Sirius. Den skicklige och oförutsägbare Nahir Besara är också en matchvinnare och det ska bli spännande att se vad den här duon kan åstadkomma mot Hammarby.

Besara och Rogic har fått många tillfällen att jubla så här långt.Filip Rogic 2, Daniel Björnqvist, Isaac Boye Edegware, Martin Lorentzson och Michael Omoh har bidragit till Örebros målskytte i vår och spelare som Michael Almebäck, Johan Mårtensson och Nordin Gerzic står för trygghet och erfarenhet.

Örebro blev trea i Allsvenskan 2010, men ramlade ur två år senare, gick snabbt upp igen och slutade på sjätte plats 2014. De tre senaste årens placeringar: 9-9-11. Vart är laget på väg i år? Vi får kanske en antydan till svar på söndag.

Jiloan Hamad och Pa Dibba mot Kennedy Igboananike och Nahir Besara – håll med om att det låter kittlande!

Apropå omvärdera: hur mår spelare och ledare i Malmö FF? De regerande mästarna har inte sett ut som blivande mästare och 1-2 hemma mot IFK Göteborg, som gjorde en imponerande och genomtänkt laginsats, var en tankeväckande förlust. Jag trodde före säsongen att MFF hade ersatt Berget, Rakip, Tinnerholm, Wolff Eikrem och Christiansen med spelare av ungefär samma klass, exampelvis Fouad Bachirou, Sören Rieks och Arnór Traustasson, men så här långt har nyförvärven inte varit övertygande. Framförallt saknas Anders Christiansen, Allsvenskans bäste spelare 2017.

Vi ska naturligtvis inte räkna bort storfavoriterna från guldstriden redan nu, men avståndet till Hammarby och AIK – och Örebro!? – får inte bli mycket större före VM-uppehållet.

Intressant tillbakablick: Malmö FF vann SM-guld två år i rad 2013 och 2014, men slutade femma 2015. MFF har nu två raka seriesegrar bakom sig igen, men får kanske en reaktion, precis som 2015.

Det är bara tre klubbar som lyckats bli mästare tre eller fler år i följd sedan Allsvenskan startade 1924:

  • IFK Norrköping 1945-48, med Gunnar Nordahl och Nils Liedholm.
  • Malmö FF 1949-51, med Calle Palmér och Kjell Rosén.
  • IFK Göteborg 1982-84 och 93-96, med Torbjörn Nilsson, Glenn Hysén, Thomas Ravelli och Magnus Erlingmark.

Till sist: På tisdag nästa vecka tar Janne Andersson ut den preliminära VM-truppen. Jag förväntar mig inga större överraskningar - och det finns inget negativt i denna icke-förväntan – men jag hoppas att diskussionerna ska handla om de spelare som är och vill vara med i truppen. Inte om affärsmän som vill sälja sina varumärken.

Upplagt av: Stefan Thylin