Perlskog: Nykomlingsflyt och Stockholmskris

Nu när 29 matcher är spelade är det dags för mig att göra en personlig reflektion av det som har hänt så här långt.

Både Emelie Farfas Jitex och Kirsten van de Vens Tyresö har öppnat Damallsvenskan på ett övertygande sätt.

Nykomlingarna Jitex BK och Tyresö FF ligger på femte respektive sjätte plats, och med sammanlagt 17 inspelade poäng. Att ett nykomlingslag sprattlar med i toppskiktet efter fem omgångar är inte helt ovanligt, men att båda gör det är en ny företeelse i Damallsvenskan. Efter fem omgångar i fjol låg Piteå tia och Stattena elva. Totalt hade båda lagen tagit fem poäng.

Att både Jitex och Tyresö har klarat sig så här bra så här långt beror på två saker. Dels har båda lagen förstärkt rejält inför årets säsong, dels är många av de lag som låg kvar i Damallsvenskan sämre än på länge. Förr var det stor skillnad på nykomlingarnas och de etablerade lagens trupper.
Den skillnaden är idag i stort sett borta. Linköping, Umeå, Djurgården och AIK är klart försvagade i år.
Jitex har besegrat just Umeå och Djurgården. Tyresö har i sin tur besegrat både Djurgården och Linköping.

Kristianstad har utmålats som en avstigningskandidat, men har fått en kanonstart på säsongen och besegrat både AIK och Umeå. Kristianstad har haft en tunn trupp (få spelare) men ändå lyckats bra. I senaste matchen mot Umeå fick man lov att ställa en utespelare i mål. Kanske kan laget upprepa fjolårets succélag Kopparbergs/Göteborgs prestation. Det vill säga hamna topp fyra med få spelare i truppen. KDFF ligger i skrivande stund på tredje plats.
18 poäng brukar räcka för att få förnyat kontrakt i Damallsvenskan. På de 17 omgångar som återstår av årets serie behöver Kristianstad åtta poäng, Jitex nio och Tyresö tio. Det låter inte helt omöjligt.

Lek med tanken att årets båda nykomlingar klarar sig och även Kristianstad gör det. Darra månde AIK, Sunnanå, Djurgården och Hammarby.
Ifjol efter fem omgångar var Malmö i serieledning precis som nu. Noterbart är att ifjol hade laget den makalösa målskillnaden 24-5 mot årets mer moderata 12-1. I år har laget dock en poäng mer är i fjol.

Årets stora förlorare så här långt är Stockholmslagen. Jag räknar inte med Tyresö FF här. Tyresö är dels en skärgårdskommun, dels ett lag som drivs av en framgångsrik affärsman som med stor plånbok och stor uppfinningsrikedom värvat ihop ett starkt lag.
AIK är sist, Hammarby näst sist och tack vare derbysegern lyckades Djurgården klättra upp på nionde plats. Endast Sunnanå SK ligger däremellan. Efter fem omgångar har Stockholmslagen endast mäktat med att spela ihop fem (!) poäng tillsammans. Efter fem spelade omgångar ifjol var motsvarande poängskörd 22. Störst tapp har AIK, -9. DIF har tappat sex poäng medan HIF faktiskt bara har två poäng mindre i år.
Lagen är dessutom iskalla på läktarna. De ligger i botten vad det gäller hemmapublik. Hemmasnitt: AIK 243, HIF 315 och DIF 391. Då kan DIF dessutom räkna in ett derby på hemmaplan. Serieledande Malmö har ett hemmasnitt på 1 155 åskådare.

AIK:s ekonomi tillåter inte längre spelare av Lisa de Vannas kaliber.Hur hamnade Stockholmslagen här? Svaret är enkelt: dålig ekonomi.
2008 gjorde AIK en storsatsning på sin damfotboll. Minns bl a världsspelaren Lisa de Vanna. Av denna satsning finns intet kvar. Inför denna säsong fick även spelare med tid kvar på sina kontrakt lämna. AIK AB var inte längre beredda att skjuta till de ca 2-4 miljoner som damlaget kostade. AIK fotboll insåg att det inte går att tjäna pengar på damfotboll i Stockholm.

I Djurgården har ordförande Per Darnell räddat laget från konkurs vid ett par tillfällen. Per har troligen gått in med egna pengar och även förmått affärsbekanta att stötta laget ekonomiskt.
Inför 2009 blev Per även ordförande för DIF-herr. Per skulle förmå herrarna att bidra med ca 10% av sina intäkter. Av detta blev intet. Det är svårt att bidra med 10 % av ett minus på 16 miljoner.
2010 får DIF-dam stå på egna ben. En slimmad budget och ett lag utan stjärnor. Klubben som vann SM så sent som 2003 och 2004 (som DIF/Älvsjö) spelar i år med det Damallsvenska kontraktet som insats.

Hammarby är precis som vanligt en klubb som först tjänar pengar och sedan spenderar det man har. Det kan låta konstigt, men detta vettiga sätt att sköta sin ekonomi är det som gör att laget aldrig lyckas lyfta. Laget har de tre senaste säsongerna slutat åtta eller nia. I år när båda nykomlingarna är bättre förberedda än på mycket länge så måste laget lyfta sig minst en klass för att klara sig från en historisk nerflyttning. HIF har redan en blytung förlust på hemmaplan, den mot nykomlingen Jitex.

Samtliga tre lag måste spela bättre och då menar jag ta fler poäng. Framgångsrika lag drar mer publik. Dessutom tror jag att det krävs framgång för Dennerbys landslag för att locka Stockholmspubliken. Utbudet av bra fotbollsunderhållning i huvudstaden är "för" stort. Intresset från media i Stockholmsområdet är minimalt. Stora landslagsframgångar är det enda som kan väcka de största drakarna.

Janne Hallberg lämnar uppdraget som tränare i Sunnanå.Så har vi då fått ett tränarbyte i årets Damallsvenska. Janne Hallberg lämnar på egen begäran sin tjänst som tränare för Sunnanå SK. Som skäl anges bristande energi. Detta modeord inom dagens idrott - energi! Hans avgång hade absolut ingenting med det dåliga sportsliga resultatet att göra enligt egen utsago.
På upptaktsträffen inför årets Damallsvenska berättade Janne att laget hade SM-guld som målsättning. Att laget bara tagit två poäng och dessutom blivit utspelat av topplaget Göteborg har ju givetvis påverkat Jannes beslut.

Som tränare vet jag att talesättet: "Vill du veta hur jag mår? Läs tabellen." stämmer mer än väl för oss i tränarskrået. I fjol överpresterade laget, i år är resultaten mer i takt med spelarmaterialet. Om Hanna Marklund fortsätter att spela så kan laget börja en klättring uppåt i tabellen. Om inte kan det bli en jobbig säsong i Skellefteå.
Tänk att en spelare kan betyda så mycket för ett lag.

Upplagt av: En Perlskog