Charlie Weberg om att aldrig ge upp

Charlie Weberg har varken spelat någon ungdomslandskamp eller deltagit på ett utvecklingsläger, förrän nu.

Förbisedd i distriktlagen. Inte uttagen till Elitlägret. Noll landskamper och inga landslagsläger. Helsingborgs mittback Charlie Weberg har tagit den långa vägen till Blågult.
– Man kan inte tro att det är kört bara för att man inte är bland de bästa när man är 15 år. Det gäller att bara köra på i klubblaget så kommer allt det andra av sig själv, säger Charlie Weberg.

28 mars besegrade Sverige Italien i måstematchen och tog sig till ett historiskt första U19-EM. Där och då hade nog Charlie Weberg inte någon tanke på att tillbringa tiotalet dagar i Georgien för att delta i mästerskapet. Men efter en väldigt fin vårsäsong med Helsingborg i Superettan fick 19-åringen ett samtal från förbundskapten Claes Eriksson.

– Det blev lite "Oj, blev jag uppringd precis?". Det var en bekräftelse på att man har gjort någonting bra. Sen såg jag bara fram emot lägret och visa framfötterna där för att komma med till EM, säger Charlie Weberg.

Efter lägret, när det väl var dags för Claes Eriksson att ta ut sin EM-trupp till Georgien. Ja, då stod Charlie Weberg med som ett av 18 namn.
– Jag har ju själv känt att det har gått bra med Helsingborg i Superettan i år. Samtidigt har jag inte gått runt och tänkt landslaget. Träningarna på lägret på Bosön gick bra. Jag hade en bra känsla.

Mittbacken har i år knipit en startplats för tabelltrean Helsingborg. Weberg har noterats för 10 starter på de 14 inledande omgångarna i Superettan. Dessutom har han belönats med ett A-lagskontrakt. En lyckad vårsäsong som kröntes med en EM-uttagning och en biljett till Georgien.

– Det är väldigt proffsigt här. Jag får erkänna att vi blir lite bortskämda. Fint hotell och landslagsledningen tar med allt material vi ska ha och ser till att vi har allting. Det är bra här.

Trots att EM-äventyret redan är över efter två raka 1-2-förluster berättar HIF-spelaren att han kan ta med sig mycket från turneringen.
– Jag har aldrig varit med innan och få uppleva det här. Vi har ändå spelat två bra matcher mot bra motstånd och ska spela en tredje nu på lördag. Nä, det är mycket bra saker man kan ta med härifrån.

I de två inledande matcherna har Weberg suttit på bänken och inte fått någon speltid alls. Nu hoppas han på landslagsdebut i lördagens match mot Portugal.
– Det är klart att det hade varit en speciell grej. Samtidigt har jag aldrig varit den personen som liksom söker efter sådana grejer hela tiden. Jag låter det mer komma av sig själv. Men visst hade det varit jättekul att dra på sig den svenska landslagströjan om man nu får några minuter. Jag står redo och väntar på chansen och när den kommer så kommer jag att ta den.

Till skillnad från merparten av spelarna i EM-truppen har Charlie Weberg tagit den långa vägen till landslaget. Weberg är den enda spelaren som inte har någon landskamp, eller ens landslagsläger innan förlägret. Mittbacken fanns heller inte med under Elitlägret (Utvecklingslägret) i Halmstad då han inte ansågs vara tillräckligt bra för distriktlaget.

– För mig var det inte svårt att hantera. Men jag kan tänka mig att det är rätt svårt för det är ändå en hyfsad motgång när alla ens lagkompisar kommer med, men inte en själv. De åker iväg på läger och man får hålla igång själv på egen hand.

Hur hanterade du att du valdes bort och inte kom med i distriktlaget?
– Jag fick mycket hjälp av vår sportchef på ungdomssidan i Helsingborg. De sade att de fortfarande trodde på mig och att det bara är att fortsätta köra. De såg det inte annorlunda på det för att jag inte var med i Skånelaget. Det handlar om vad du presterar i klubblaget. Någonstans är det också att om du gör det bra i klubblaget ska landslaget komma till dig och inte tvärtom.

Trots att han blivit bortprioriterad många gånger ser han ändå poängen med ett Utvecklingslägret som Elitlägret i år har bytt namn till.
– Det är klart det finns ett syfte i att de bästa ska möta de bästa. Samtidigt kan man ta mig som exempel. Jag åkte ut från andra zonlaget direkt. Vi var 20 spelare i truppen i Helsingborg och det var två spelare som inte kom med. Jag var en av dem. Man kan inte tro att det är kört bara för att man inte är bland de bästa när man är 15 år. Det gäller att bara köra på i klubblaget så kommer allt det andra av sig själv.

Man ska aldrig ge upp?
– Absolut inte.

Senaste nytt: P19/98

Upplagt av: Johan Velagic