Råd kring flyktingar, ensamkommande barn och fotbollen

Alla är olika....

Fotboll är världens största idrott och de allra flesta människor kommer någon gång under sin uppväxt i kontakt med vår sport. Regler är desamma världen över, den är förhållandevis billig att utöva, och alla kan vara med.

Detta innebär att vi kan göra skillnad i vardagen för de som kommer till Sverige som flyktingar, från krig till fred, från i vissa fall diktatur till demokrati. I vårt land ser mottagandet väldigt olika ut, beroende på var man befinner sig, boendemiljöer och avstånd, befintliga samhällets struktur och resurser.

Våra medlemsföreningar gör ett fantastiskt arbete i vardagen och det förekommer olika erbjudanden till de flyktingar som redan är här, och på många håll förberedelser för att ta emot och erbjuda dem som är på väg delaktighet i vår fotboll.

Här nedan har vi samlat ett antal råd och fakta i frågor och svar, för våra föreningar och dess ledare, som kan vara bra att ha till hands. Vi har frågat ett antal föreningar och dess ledare som redan gör ett fantastiskt arbete med flyktingar, och dokumentet är inte på något sätt något principiellt – utan bara enkla råd.

Hur ska föreningarna orka med, det är ganska kämpigt för dfet ideella ledarskapet som det redan är idag?

Det finns ett enkelt svar: varför inte! Din förening bör uttala vad som gäller och att det i så fall bör gälla alla föreningens lag, det att alla är välkomna oavsett födelseland, hudfärg, politisk, religiös eller sexuell läggning.

Hur tar man kontakten?

Prata med din kommun var asylboenden finns, när personer väntas anlända. Uppsök sedan dessa och informera om er verksamhet och att de är välkomna att delta. Sätt upp lappar på boenden, uppsök SFI:s undervisningslokaler, om det finns en asylhälsa. Berätta för lokal media vad ni har för avsikt att erbjuda flyktingarna och var ni finns. Personalen som arbetar med flyktingar är väldigt tacksamma att vi erbjuder fritidssysselsättning. Asylhälsan vet också hur de anlända mår, såväl fysiskt som psykiskt, och att vi där kan göra skillnad.

Hur får man fram kläder, fotbollsskor och utrustning?

Det finns olika vägar: dels be föreningens medlemmar, spelare och ledare, att skänka det de kan avstå. Sök upp Eriks-hjälpen, Rädda Barnen, Röda Korset, ABF och andra frivilliga organisationer och fråga om de kan bidra. I ett fall har en förening via ett försäkringsbolag fått 40 par skor efter ett inbrott och där har man "bowlingprincipen", dvs man lånar skor och lämnar tillbaka efter utförd aktivitet. Det går även att uppmana vanliga medmänniskor via de lokala mediestationerna, folk är villiga att bidra.

Hur löser man medlemsavgift och försäkring?

Från fall till fall, en förening hade en krona som symbolisk medlemsavgift, någon annan tio kronor. Alla spelare kan registreras i föreningens lagförsäkring och då är man automatiskt registrerad och försäkrad.

Gäller det även papperslösa?

Ja, en del ledare tror inte att det går att registrera asylsökande som inte har personnummer.
Men det är faktiskt enklare att registrera en asylsökande än att göra en vanlig spelarövergång mellan två klubbar. Registreringen är gratis och det enda som behövs är en kopia av den asylsökandes LMA-kort.
Föreningen kan frivilligt registrera spelare från 12 år, men den officiella registreringen sker från 15 år.

Får man lokalt aktivitetsstöd även för flyktingar?

Ja, samma principer som för alla andra.

Finns bidrag att söka för verksamheten?

Fråga ditt lokala Distrikts-och Idrottsförbund där Idrottslyftsmöjligheter finns. Likaså från Allmänna Arvsfonden och troligen ett antal lokala fonder.

Hur ska man genomföra träningen?

Det måste avgöras från fall till fall och hur många det handlar om. Viss erfarenhet säger att ta det försiktigt med avancerade övningar utan låta det mycket handla om glädje, gemensak och att få röra på sig med sina nya kamrater.

Vilket språk ska man prata?

Det sägs inte vara något problem alls. Svenska och skolengelska funkar, och fotbollen har ju sitt eget språk.

Hur ska de ta sig till och från träningar?

Det kan vara ett problem ute på landsbygden och kan bli omfattande såväl i en uppstarts-fas och sedan om det blir seriespel för personerna. I vissa fall står boendet för transporten, lämnar av dem och hämtar. Tidigare erhöll flyktingarna busskort, men det verkar vara olika regler landet över. Här rekommenderar vi att ni pratar med boendet, kommunen och hör er för. Många föreningar redovisar en stor insats i transportfrågan.

Hur bemöts ev spelare och lag på landsbygden där flyktingar ingår?

Generellt sett mycket väl, men visst finns det ibland ett språkbruk ovärdigt ett land som Sverige, och då skäms man, "alla är olika – olika är bra", vi motarbetar all form av kränkningar. Våra ledare är oerhört tacksamt att träna lag och spelare som kommer från hela världen. Tiden och omtanken som vi lägger ned betyder så oerhört mycket för de här spelarna och människorna. Det ger energi och väger upp alla timmar som ledare lägger ned.

Det sker ju ibland snabba förflyttningar av asylsökande av olika skäl, är det svårt att planera?

Ibland kan det vara svårt att få tilltro så att de kommer regelbundet och vi kan planera rätt för dem, rädsla kan finnas för att visa sig. Ofta har de inte spelat fotboll i organiserad form. Några har funderat på att skapa en förberedande klass ("skojboll") i 12-16 årsåldern, blandat, och därifrån ta in i eget seriesystem. Prova på- spela i lag för att se hur man beter sig. Info som man ger muntligt, men även uppmanat till olika facebook-arrangemang.

Orkar fotbollsledaren med över tid?

Sverige och svensk fotboll är stark och vill bidra. Som världen, Europa och Sverige ser ut har vi ett gemensamt ansvar oavsett var människorna kommer ifrån. Vi kan göra skillnad och fotbollen är vår käraste sak, det är klart att vi ställer upp så gott vi kan!