Huvudsponsor
Andreas Alm: Superettan - ett hänsynslöst gränsland
I fjol vann trion elva allsvenska matcher - tillsammans. I år måste Häcken, Öster och Örgryte vinna närmare 20 matcher - vardera - för att återvända till högsta serien. Glöm det. Superettan fjäskar inte för lag från finrummet.
Annons
Även Örgryte har den målsättningen.
Vis från ifjol säger jag bara: Sundsvall, Landskrona och Assyriska. Eller om vi tittar några år tillbaka: IFK Norrköping, med fyra urspårade återtåg i rad. Superettan är inte kull, kurragömma eller bollen-i-burken. Superettan är verkligheten. Den svenska elitfotbollens första och sista utpost på en och samma gång; gränslandet mellan det allsvenska rampljuset och kostsamma division ett-resor. En maratonserie över 30 omgångar där besök på klassiska eller nyrustade arenor varvas med turer till mindre glamourösa idrottsplatser. En serie där underdogs med vett och vilja gärna säckar utanför eget straffområde.
En helvetes tuff serie.
Klarar Örgryte att resa sig efter degraderingen från Allsvenskan?I år - som en följd av utökningen av Allsvenskan 2008 - är Superettan en rak uppgörelse utan kvalstreck. Tre går upp, två åker ur. Men med hela sju nya lag - varav fyra kommer från spetsade divsion ett - är det ändå upplagt för en tajt tabell. På förhand ser sex av lagen nog starka ut för att kunna blanda sig i toppstriden: Norrköping, Häcken, Öster, Sundsvall, Landskrona och Ljungskile. Resten, alltså även Örgryte, får sikta in sig på att så fort som möjligt säkra kontraktet. Här lite kort om premiäromgången:Öster-Häcken
Hemmalaget har ett oerhört spelskickligt mittfält medan anfallet har mycket kvar att bevisa. Häcken skadedrabbat på försäsongen. Lucic ersätter Dixon i försvaret.
Sirius-Ljungskile
Ljungskile är jobbigt att möta såväl hemma som borta, har träningsspelat utan förlust och med få insläppta mål. Sirius har värvat meriterade spelare offensivt och kan bli underhållande i sina bästa stunder, men lär svänga i prestationerna.
Sundsvall-Mjällby
Giffarna visade stundtals upp ett läckert passningsspel i höstas och snabbe Patriksson har varit målglad under försäsongen. Mjällby en ungdomlig, positiv överraskning i fjol som med fortsatt utveckling kan överraska igen trots förlusten av Olsson till Helsingborg.
Norrköping-Åtvidaberg
Viktige Blomberg återbördad från Kalmar och skyttekungen Santos med noggrannt tränade lår gör IFK till favoriter i år. Åtvidaberg har en okej startelva men mycket ansvar vilar fortfarande på Bergströms vänsterfot.
Jönköping-Bunkeflo
Nordins gäng läckte kopiöst i höstas men vann rätt matcher. Har nu ett bra program inledningsvis. Nya bekantskapen Bunkeflo gillade att bli bottentippade på avsparksträffen, säger sig vara mycket bättre än så. Blandade träningsresultat.
Landskrona-Enköping Lugn och ro i Bois jämfört med i fjol, har många kloka spelare men saknar en anfallare som kan göra mål i kortare anfall. Enköping har otroliga 14 nya spelare och är knappast samspelt till seriestart.
Örgryte-Degerfors
Tunga förluster ger ett mellanår för Öis på nytt konstgräsunderlag. Nya brassarna inte lika bra som tidigare succéer. Degerfors tappade tre spelare till allsvenskan i fjol och har en nykomponerad backlinje. Hasani måste vara matchvinnare i anfallet.
Falkenberg-Sylvia Olycklig silly season för Sylvia som misslyckats med att fylla luckorna efter tongivande spelare. FFF har tappat 29 mål med bl a Rodevåg och Elm (17+10) och hoppas på att Peter Vougt går mot en ny vår.
